ellenege.blogg.se

Nyligen hemkommen från St.Anna skärgård. Min vän Stefan och jag hade ett par dagar ledigt och ville förlänga sommaren en aning. Med brist på pengar och en ovilja att lämna Elsa hemma bjöd Stefan med mig till familjens hus i skärgården. Är piggare och taggad att ta tag i målning av lägenheten.
Fick en akvarell färdig och det börjar gå lättare att få fram de uttryck jag önskar.

Återupptog akvarellmåleriet förra veckan efter att ha pratat med Bo Gustav Magnusson, konstnär bosatt i Västervik som främst målar akvareller. Blev rekommenderad att fortsätta måla i akvarell efter att han sett mina målningar från 2008.
Bosse tror att jag skulle kunna livnära mig enbart på mina akvareller. SwEeT!!

Ännu mer sweet är att min härliga svägerska har kontakter i konstvärden och då med en gallerist och konstrepresentant för en av Sveriges största skulptörer. Jo men visst!
Fick det goda omdömet; "tekniskt skicklig" och att det syntes att jag var inspirerad av en av den mest säljande svenska kvinnliga konstnären, som jag fö. inte hade direkt koll på.
Så här i efterhand har jag undersökt saken och konstaterat att jag kan se likheter och att jag minns att jag har läst om henne i en damtidning här om veckan och varit imponerad. Detta dock efter att jag färdigställt mina målningar.
Känner mig nöjd med detta och instämmer i kritiken att jag behöver välja en linje och hålla mig till den.
Så här tänker jag jobba framöver:

Jag satsar på att måla mina stora akryltavlor som tar massa tid och kraft. Dom är ofta mörka och lätt makabra. Jag älskar att måla dessa och jag tycker att dom är mest äkta och "mig".

Jag kommer att dra ned på tiden jag ägnar åt dem och inte överarbeta dem.

Som ett komplement till dessa ska jag jobba med mina snabba och enkla akvareller.
Jag behöver helt enkelt måla massor nu.


Låter det fantastiskt och bohem-romantiskt? Allt är helt gulligt och perfekt? Visst.
Jag har bestämt mig för att satsa på något som gör mig oerhört lycklig och lugn.
Nackdelarna är att det kommer bli torka på inkomster i ett gäng år framöver, men det är lugnt.
Värre är att vara ensam, jag verkar vara helt inkapabel att hitta någon att leva med. Detta är min stora Nemesis i livet och en grogrund till en bitterhet jag avskyr.
Att måla råder bot på allt ont, så det är nog dags att dra igång. ;)